Alla världsmästerskap har sin egen charm och så även våra. Så för alla er som ännu inte varit på något VM – följ med på årets resa via artiklarna som följer. Vi börjar på Arlanda men då är alla förberedelser redan färdiga. Landslagschefen Ebba Lexmark har jobbat flitigt med att få in alla foton, försäkringar, läkarintyg, anmälningsblanketter och inte minst beställt biljetter och hotell.
Budo & Fitness och SBI sponsrade oss med overaller som med nya förbundslogon såg riktig bra ut. Man lever ju tio dagar i sträck med overallerna så att de nya var något modernare än tidigare kändes som ett lyft. Teamet består av tio stycken vilket är 4-5 färre än tidigare år. En anledning var att styrelse och taoluansvariga beslutat att inte skicka några taolutävlande i år utan satsar istället på att bygga upp taolu mer långsiktigt. Bland annat med talangjakt och riksläger i början av 2016.
Som vanligt består laget av domare vilket är ett krav för att vara med, ledamöter till årskongress och andra möten, landslagscoach, landslagstränare och inte minst de tävlande fyra killar och en tjej. Resan gick via Doha till Jakarta och därefter en timmes bilresa i 40 grader. Hotellet kunde inte ha legat bättre, gångavstånd till arenan vilket är en väsentlig fördel för att slippa passa bussar varje morgon.
Träningsmöjligheterna var mycket bra gym med allt man behöver och bra gräsplaner och pool. Två pass om dagen för att komma in i dygnsrytmen och värmen.
Det var 53 nationer som deltog i årets VM som innehåller både Sanda, Taolu och Tai chi. Årsmötet hade däremot ett nittiotal länder som deltog och det blev en hel del nyheter i år. Ordförande Yu Tsai Qing berättade om arbetet med att bli en Olympisk gren och inte minst att den kinesiska Olympiska Kommittén skänkt 2 miljoner dollar till IWUF. Kassan är stark med andra ord men så är det numera en kassör från Schweiz som håller i ekonomin. IWUF har numera en mycket större spridning i fråga om ledamöter från olika länder, däribland sju stycken från Europa.
Tekniska möten är alltid lika spännande eftersom lottningen sker i anslutning till detta. Nytt för i år är invägning varje dag vilket förhindrar ohälsosamma bantningskurer på över tio kilo. Lottningen för Sveriges del blev ömsom vin ömsom vatten men i det stora hela helt okey. En annan välkommen förändring är att det från nu är öppen bedömning för både Taolu och Sanda. Man kan alltså se vilka poäng varje domare ger.
Så äntligen var allt igång. Sebastian Espe från Ale Kampsport var först ut på mattan. Förlorade sin match mot Turkmenistan men gjorde definitivt vad som krävdes såsom första gången på ett VM. Alltid enklare när man sitter i soffan än när man står på plattformen på ett VM.
Jonny Touma förlorade även han mot Vitryssland vilket var klart onödigt med tanke på Jonnys kapacitet. Nästa blir EM och taggad är man efter ett snöpligt och onödigt slut. Mer pool lär det bli men Robin är på gång inför morgondagen.
Elin Öberg såg ut som hon varit på VM förr. Trots sina bara 18 år är hon kylig och kall och inte minst suger hon i sig träning och råd från tränarna som en svamp. För Elin väntar semifinal mot amerikanskan Beedy. Sedan är det Robin Larsson och Karl Albrektsson som ska upp på mattan.
